Lördag!

Så va det lördag igen... Helskotta va tiden går fort då... Jag menar att jag blir bara yngre och yngre för var dag.. hahhaa.... Nu är min dotter i stora landet USA. I New York rättare sagt. tänk.. min lilla dotter, va gör hon i ett sånt stort land utan sin MAMMA????? Jag skulle ju vara med där egentligen. När barnen har blitt stora så ska jag och Niclas resa runt i USA. Det är stora drömmen vi båda har. Vad som är mindre roligt just nu är att dom har utfärdat en tsunami varning runt hawaii och fram mot kusten vid USA. Detta läste vi om på GT.se. Och höll på att sätta i halsen. Jag rinde till Carros mobil, och för en gångs skull så lyssnar hon på sin mamma och har lämnat telefonen på rummet. Så Niclas ringde hotellet och pratade med en receptionist. Men dom har inga förvarningar fått och troligtvis så drabbas dom inte då. Men man sitter ändå här på nålar och uppdater tidningen för mer info med jämna mellanrum.

Jag har legat dålig hela veckan i jädra förkylning. Inget vidare får jag säga.. känner fortforande av det lite granna... Jag har dock ringt till jobbet och sagt att jag kommer på måndag. Men vem börjar inte så lagomt att bli sjuk då? Jo Wictor. Men va fantastiskt timat av honom när Niclas ska resa till norge på måndag morgon igen. Men så är det... mitt liv i ett nötskal. På tal om mitt tråkiga patetiska liv... Vi har köpt en ny bil. Bettan hade änna gjort sitt... Rullat nästan 40 000mil. Va mer kan man begära, och när hon fick 8 st 2:or så kände vi att nu va det dags för Bettan att gå i graven. Med lite kontakter så fick vi köpt en ny bil. Inte splitter ny men nyare... Jag då som inte skulle ha en sådan stor bil till, som var så fruktansvärt inställd på att ha en liten bil, smalt som glass i solsken när jag provkörde denna. Den var så jädra härlig. Och lätt att köra. Och inte nog med att Niclas satt och dregla som en hund som e sugen på köttbiten.... så jag sa ja utan att tveka. Snygg är den också, träinredning med träratt.. (känns lite amerikaniserat, men what the heck...) svarta skinnsäten och ett tak som faktiskt sitter där det ska sitta. Metallicgrön är den på utsidan. Väldigt lite rost. Och ett bra kompispris fick vi också. Det tackar vi för. Och det va nog i rätt tidpunkt med, för idag när niclas hämta den nya så braka hela Bettan ihop. Var lite orolig när Niclas släppte mig i rannebergen att han skulle ta sig ända till Kungsbacka. Jädrar va den lätt... Och det va nog precis på håret sa han. Tur att dom ska ha den som reservdelsbil.. haaha.... Vill ni veta va det va för bil med.. jaha... det är en volvo 855 T5... för er som inte vet så är T5=Turbo. Kan bli livsfarligt för mig.. jag som gillar att gasa och åka fort. Älskar att åka fort... oj oj oj... Sen har vi ju en volvo 850 på parkeringen, den som Niclas krockade med i dec. Ja den står där och ser ut som en stor snöhög just nu. När jag tecknade försäkring så glömde jag av att kryssa i att vi skulle ha vagnskadeförsäkring. Och eftersom den skyldige smet från platsen, så överlämnades ärendet till trafikförsäkringsföreningen. Där la dom ner fallet pga att det inte finns vittne som stöder Niclas berättelse. Men det finns ju ett vittne. Som polisen har valt att inte förhöra. Så vi har fått beställa papper från polisen, skicka trafikför... varav dom tog upp fallet igen och har nu skickat papper till vittnet där han ska skriva vad han såg och vad han gick igenom. Men tror ni han har svarat??? NEJ DET HAR HAN INTE. Så nu får jag ringa polisen igen, be om tele till vittnet och ringa han och be han fylla i papprerna. Tror ni jag blir trött på allt skit...

Idag, när jag satt på toa och kissa och bara tyckte att lördagen var helt skit, så tråkig med tråkigt väder, inget spännande alls händer, bara sitta här och hänga.. så slog det mig en sak. Carro är ju i Usa, Lucas var ute och lekte med en kompis som har flyttat tillbaka hit till Lövgärdet. Och här satt vi, med lilleman som hade somnat i soffan med fötterna på bordet, dom korta benen räckte knappt fram men fötterna vila så fint på bordskanten. Precis som pappa brukar göra... I allafall..... Vad hade vi gjort idag utan en liten?? Hade vi ändå suttit här hemma en lördag och glott på dumburken?? Nee sa Niclas det hade vi nog inte, vi hade nog hittat på något, haft mer pengar till att göra saker. Mer pengar?? Så jädra dyr i drift är han inte... Men visst hade livet sett annorlunda ut. Med 2 stora barn så har man ju mera frihet. Men jag ångrar absolut inte att vi skaffa en sladdis. Det får ni inte tro. Han är min lilla prins. Han är en kille som bara gör allt för att göra livet surt för sina föräldrar. Han är högt och lågt och överallt på en och samma gång. Idag spelade han "Vart bor du lilla råtta" för oss minst 10 ggr i rad. Han hoppar upp i Lucas säng och trycker på stereon i hyllan. Han vet precis vilka knappar han ska trycka på. Tillslut efter så där 10:e gången så stängde jag av.. så rolig är den då inte. Han är rätt smart för sin ålder har vi kommit på. Snabblärd och väldigt klipsk. Munnen har börjat gå ett i ett. Roligaste är när storasyskonen jädras med han, så hör man han säga: Jag säger till mamma, MAMMAAAAAA! och så kommer han och skvallrar... hahaahaaa.. Min lille sötnos.

Ja just det. Jag måste berätta att Lucas har blivit antagen till Carros skola. Så jädra skönt. Rektorn gav mig brevet när hon åkte med oss till landvetter flygplats i fredags. Och jag blev så glad. Skulle kunnat krama henne trots att jag satt fram i bilen och hon bak. Och Lucas skrek av glädje. Så en sten lättade från mitt bröst. Ja kanske, kanske kan år 2010 bli ett bra år för oss trots allt. Jag vågar inte hoppas med tanke på hur året började med alla sjukdomar osv. Men ändå.......... MÖJLIGHETEN FINNS! Och min syster då, som jag längtar så fruktansvärt mycket efter varje dag. Hon har minnsan kommit in på skolan i Cypern. Så hon blir nu minst 3 år kvar där nu. Så antingen så får vi ta våran semester dit, eller så får jag åka dit själv så ofta jag kan. Är naturligvis jätteglad för hennes skull. Go for it syrran!!!!! Fast jag saknar dig ändå....

Åhhhh har tryckt i mig en massa jädra onyttigt godis... fan va gott det va idag, men nu mår jag nästan illa... så jädra onödigt egentligen. Varför, det går jag ju inte ner på.... Grrrrrrrrrr.. ska nog gå en runda med hunden, då kanske det känns bättre sen. Lite vuxengympa på det också så blir det nog lite bättre... hahahahhahaha.... Kramis till er alla....

Och så var min bebis redan 3 år....

Igår så fyllde Wictor 3 år. Vart tog min bebis vägen? Tiden har bara runnit iväg. Inte klokt... Jag minns när jag gick hemma och grina för att jag inte blev gravid. Dom andra 2 räckte det ju att Niclas skaka på kalsongerna så va jag ju gravid. Och helst inte när BM på mödra slänger upp i ansiktet på en att "du får ingen ägglossning". Ingen förklaring eller något. Vi alla har ju fått lära oss i skolan att man har mensen och ägglossning. Men inte jag... Fick ett tips och ringde en kvinnoklinik i gbg. Fick en tid ganska omedelbart. Jodå, jag hade försmå äggblåsor så det producerades sannolikt inga ägg. Troligtvis pga att jag hade haft en hormonspiral i 6år. Och va mycket lugnare jag blev med en gång, tänk om Bm på mödra kunde förklarat detta för mig. Läkaren skrev ut tabletter som jag skulle börja äta vid mensens första dag. Men han varnade också för att det kunde bli mer än 1 barn med dom. Vi börja fantisera jag och Niclas på vad som skulle ske om det blev 2 eller fler.... fy fan.. hahaha.... Jag vet att det finns dom som gärna pikar mig och säger att 7 månader inte va lång tid för att bli gravid, men när första barnet är gjort på p-piller, andra på första ägglossningen direkt efter uttagning av hormonspiral, en Bm som kastar i ansiktet på en att man inte får någon ägglossning utan förklaring, och en mens som kunde komma lite hursomhelst... ja då blev man ledsen, frustrerad och undrade ju vad fan som var fel.... Så nu istället gick man hemma och väntade på att mensen skulle komma, men det kom ingen, istället började jag må illa. Och illamåendet upprepade sig i flera dagar. Tillslut tog jag ett test, som va positivt, vi vågade inte hoppas, tog ett till dagen efter, men vi vågade inte ändå, så dagen efter tog vi ett test från apoteket, det dyraste dom har för det kändes säkrast och jo det va också positivt... 9 månader rann iväg och 14 dagar extra, tillslut kom han lille klumpen. Och nu har 3 år bara runnit iväg..... Förstår inget ibland.. hahahaa...

Inte nog med det, kolla bara in Caroline. Som fyller 15 år i år. Ibland tittar jag på henne och tänker att hon kan omöjligt vara min, jag är ju inte så gammal. Hon är så fin, smart och har ett jädra humör. Och på fredag ska hon åka till Usa.... herregud, min lilla tjej.

Så barnkalas hade vi i lördags, som sen blev vuxenkalas. Det va väldigt trevligt och roligt. Behövde få skratta gott. Och i söndags så kom släkten. När släkten hade åkt så hade jag så fruktansvärt ont i halsen.... och nu ligger jag här. Kul med karensdag.... Och ännu mera snö kommer det. Så trött på vinterkläder och vinterskor. Som inte ens går att få tag på, för nu kommer vårmodet in i butikerna.. Så ungarna får inte lov att göra sönder sina vantar och skor mm. Känns som om vi skulle kunna hoppa över mars och gå direkt till mitten av april. Så ett par gympa dojor och en jacka endast räcker... Hade varit kanongott..... Nä nu ska jag vila lite. Ha det gott alla... kram

Det va de det....

Nu har Niclas varit hemma i 9 dagar. Swish sa det. Så om 5½ timma skall jag köra han till landvetter. Men vi har ändå haft en bra vecka. Vi har varit i Uddevalla och festat och denna helgen har vi tatt det lugnt. Tyvärr jobba jag 6 dagar av 7. Men samtidigt så känner jag lite att jag får passa på att jobba när han är hemma så jag jobbar mindre när han inte är hemma för barnens skull. Så i morgon är jag ledig. Rå om mig själv dag. Ska till gymmet och gå på bandet, sola och sen till viktväktarna. Undra om jag har gått ner nu. Ätit lite onyttigt i helgen, men jag har samtidigt en massa bonuspoints och aktivitetspoints (som man får när man har tränat) så jag borde ju gått ner lite iallafall =) På torsdag och fredag är jag också ledig. Vet inte riktigt vad jag ska hitta på. Sen jobbar jag lördag och söndag. Och nästa vecka har barnen februarilov, så då får man väl försöka att hitta på något för deras skull fast jag jobbar en del. Vi ska i allafall till Pascale och barnen och hälsa på.

Snart ska min dotter resa till USA. Tänk va stor hon är redan. Inte klokt. Hon fyller ju 15 i år. Ibland tittar jag på henne och tänker att hon kan omöjligt vara min. Jag är inte så gammal ju!! Men hon är allt min prinsessa. Och prinsen blir bara längre, större fötter och kraftigare benstomme... Vart skall han sluta? Han har ju nu fått diagnosen dyslexi. Vilket jag kanske har svårt att hantera. Blir frustrerad när jag ska hjälpa han med läxorna. Så jag blir tokig. Och det har psykologen sagt att jag inte får bli. Hur jädra lätt är det då??? Kommer att bita av mig tungan så småningom. Men han är fin. Så tråkigt att han inte har mer jämnåriga kompisar. Och idag sa han att han vill så gärna flytta härifrån. Jag vet gubbsen, jag vill med!! Och lillprinsen då. Han har nog varit uttråkad i helgen. Har protesterat lite med att kissa ner sig i soffan och på hallmattan. Men när Pascale och Janne och alla barnen kom idag så fick han leka. Så gissa vem som var trött sen, däckade som en klubbad säl först i pappas famn. Och sen gott i sängen. Lilla gubbsen. Han e så go.

Har ju haft kryddparty idag. Det gick väldigt bra. Tack alla goa vänner som kom! Och ni får sluta planera in partyn när jag jobbar så jag komma till er med. Okaj!!!

Nä nu ska jag gå och gosa med maken innan vi verkligen måste sova. Nu är det bara 5 timmar kvar till vi ska upp igen och åka. Natti natti folket....