Vart tog tiden vägen?

Herregud.. nu hinner jag inte med... 1 vecka har bara runnit iväg. Har jag gjort då? Jag gick aldrig till läkaren, yrseln och detta avtog så jag strunta i det. Och det har inte kommit tillbaka. hänt mycket på jobbet också. En arbetskamrat fick sådan kraftig migrän så hon fick ligga inne på stroke enheten.. skrämmande. Orsakat av stress säger läkarna. Vi valde att ha möte med våran chef. Hon är ny och lite oerfaren men det verkar som att hon ändå är rätt klok i sina beslut och lite mera nere på jorden och förstår hur vi har det. Fick förlängt 3 månader till. Skall väl bli arbetslös lagomt till jul. Jättekul!!.. Har fortforande inte hört något från vårdcentralen jag sökte jobb på. Hoppas så att dom ska ringa.

Häromdagen fick jag mig också ett bryt. Hade jobbat kväll, kom hem trött och huvudvärk. Lucas hade inte gjort sin matteläxa. Han hade glömt av den. Så vi satte oss vid köksbordet. Han är trött, orkar inte koncentrera sig, ligger och halvsover och bara gissar svaren. Och jag har ju inte tålamod till sånt. Blir halvt galen och var tvungen att gå ifrån bordet innan något jag skulle ångra hände. Gör ett nytt försök men åter igen så blir jag upprörd. Tänkte att jag ringer till Niclas och ber han prata förstånd med ungen. Och när Niclas svarar så släpper allt.. Storgråter och säger: "fattar du hur tufft det är att vara ensam med 3 barn, med läxor, tvätt, städa och allt".. Han blev nog väldigt ställd och sen bad han om ursäkt. Vilket slog mig sen efteråt att varför skulle han be om ursäkt. Det är ett gemensamt beslut vi har tagit att han ska jobba i norge. I Sverige finns inga jobb. Och skall vi få en chans att komma tillbaka i livet så får han nog jobba i norge ett tag till.

Ang ekonomin... jag missunnar inte mina vänner men man blir ledsen när man ser hur man hade kunnat haft det. Bara att få ha en ordentlig bil.. Jag skulle göra allt för att inte bli nervös varje morgon när jag ska iväg till jobbet om bilen startar och om den håller hela vägen. Bil måste jag ha om vi ska kunna jobba som vi gör. Annars funkar det inte med dagis, barnen aktiviteter mm. Och det är ju som sagt inte bara att byta jobb. Va hemma hos min väninna nu i helgen. Bor i ett fint hus. Har en fin bil. Går ingen nöd på barnen, dom har det dom behöver. Själv har jag ont i magen, barnen behöver gympa dojor, uteskor, Lucas har stort behov av jeans, Carro akut en jacka, Wictor behöver allt... Vill så gärna flytta härifrån. Men hur jävla lätt är det då? Vi får ingen lägenhet någon annanstans så som det ser ut nu. Vi får absolut inget lån till något hus. Ohc det är så jädra jobbigt när folk frågar varför vi inte flyttar härifrån. Att vi måste ju flytta nu när Carro har börjat skola i kungälv m.m.. Va fan ska man svara?? Ska jag slänga upp i ansiktet på alla att vi kan inte göra ett skit åt saken för vi har betalningsanmärkningar. Skulder upp över öronen... ne det är bara dom närmsta som vet om läget. Det är jobbigt som det är ändå. Men alla vill ju gärna påpeka hur illa vi bor och JA JAG VET, JAG VET ATT VI BOR I GETTOT, ATT VI BOR TRÅNGT, ATT CARRO HAR LÅNGT TILL SKOLAN, ATT LUCAS BRYTER PÅ SVENSKA.... Och jag verkligen vantrivs, då menar jag vantrivs i min lägenhet. Det enda jag gillar med den är våran trädgård. Men i år har man inte ens kunnat utnyttja den. Förra året satt vi ute när det regna men i år har det ju varit riktiga höstskurar... har inte gått att sitta ute... Vi kommer nog vara dom sista svenskarna kvar här i området om några år... Så jävla trist.. Inte konstigt att man är deprimerad. Om inget annat känner jag mig så jävla misslyckad. Och hade jag kunnat spola tillbaka tiden så är det mycket jag hade sett till att det aldrig skett.. Bla så hade vi fan inte tagit så mycket skit på avbetalning. Niclas hade aldrig fått sluta sitt jobb för att jobba svart, trots att det var goa pengar så länge det varade. Ne, det var mycke som hade blitt ogjort. Men det går ju inte älta i det nu. Fast man gör det ändå. Kan säga att jag fått mig en rejäl läxa.

För övrigt så har jag haft en trevlig helg iallafall. Niclas kom hem i fredags. Tack gode gud för det. Annars hade jag nog slitit av mig allt håret vid det här laget. Åkte hem till Fredrik och Bodil ett par timmar på kvällen. Trevligt va det men ack så trött jag var. Somnade på soffan som en sten när vi kom hem. Igår så ringde Lucas tränare som vi har försökt och få tag på. Han bekräftade att Lucas hade match i Lerum. Så det blev lite panik. Vi kastade fram frukosten på bordet och han fick snabbt byta om. Sen åkte han och Niclas iväg. Själv kom jag in i ett städrus. Det märktes att hemmet har blivit eftersatt när man har haft något att göra varje kväll som föräldrarmöte, rugby, stallet m.m. Niclas och Lucas kom hem lagomt till jag var färdig. Carro hade var och provred en häst hon ska hjälpa till med. Wictor somna och sov länge, tror han börjar bli sjuk. Sen va det gott att ta sig en dusch. Gjorde sen i ordning mig för att åka till Sofia. Där hade jag sexparty, sålde ok.. sen bestämdes det för att vi skulle in till stan, vi hade blivit uppskrivna på en lista på ett ställa som heter PUCH. Men visst, vi gick före en kö men vi fick betala 150 spänn i inträde och 20 spänn i garderoben.. inget kul för en pank tjej som mig. Men iallafall, jag kände att jag måste få göra något annat med än att slita röven av mig på jobbet och hemma. Annars blir jag knäpp. Så vi tralla in där, men vi titta på varann och skratta.. va fan hade vi hamnat?? Här var rena köttmarknaden. Alla var väl runt 18-22 år. Stog typ "singel, sätt på mig" i pannan på dom... Vi bestämde oss för att gå och äta. Det blev Sibylla och en tallrik mos med räkröra. Sen skulle vi ta nattbussen hem. Efter att ha promenerat ett tag så upptäckte Sofia att hennes plånbok var borta. Då har någon stoppat ner näven i väskan och snott den. Fy fan vilka jävla människor det finns. Sofia hade för den delen med spytt bakom korvan och mådde inte alltför bra. Så det blev tillslut taxi till torslanda. Väl hemma hos fia somna vi båda som stenar. Vakna dock tidigt trots att jag hade chans att sova ut. Niclas hämtade mig redan vid halv 11. Och idag har vi bara slappat. Varit ute på gården en stund men Wictor var inte riktigt på humör. Så vi gick in och sov istället.. Sen gjorde en god söndags middag susen.

Nu ska vi titta på film. Trist inlägg denna gången. Men skönt att få ut lite aggretioner. Ha det gott alla... kram