Veckan har än så länge varit kanon... Varit roligt att jobba för en gångs skull, och livet i övrigt känns bra.. Kanske för att min man snart kommer hem, kanske för att jag har så underbara vänner trots allt... Känns skönt att få vädra av sig med vänner som fattar... som bryr sig och visar sympati. Men jag saknar att umgås. Har alltid haft mycket folk omkring mig. Är liksom inte van vid att man inte umgås tätare än vad vi gör nu. Men när man bor ett antal mil i från varandra så är det inte lätt, och det är ju inte bara 1 som bor långt bort, utan fler.... och inte på samma ställen heller, utan flera mil åt olika väderstreck... Det är ju inte som att gå hem till bönan och ta en kaffe en stund innan det är läggdas för barnen. Bönan är min klippa... jag tycker jag har tufft, men hon som har förlorat en förälder och nu ska komma igenom en sorg, finns alltid där för mig och lyssnar när jag måste prata av mig.... Och jag går gärna hem till bönan och tar en kopp kaffe och byter ett par ord och skratt.. Det förgyller min vardag. Tyvärr blir det inte lika ofta längre då man jobbar så knasigt, det va andra tider då man gick hemma med småbarnen. Men vi tränar så ofta vi kan ihop.
Idag har jag haft ljusparty... kom ett gäng goa gummor. Ett par härliga skratt som vanligt bjöds det på... inte nog med det så drack dom kaffe så det spruta i öronen på dom... Och jag bara längtar till på tisdag nästa vecka för då ska vi till Ullared... Jippi!!!
Nä om jag ska gå ut med hunden, sen sova kanske.. hade varit väldigt gott... Natti natti på er.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar